Igår kväll var jag och Karelin ute och gjorde staden osäker. Vi började med att stanna till hos Kate och Rafael där vi också träffade Carmen, Kates gode vän.

Efter ett par minuters meningslöst kallprat begav vi oss till The Assembly, ett gammalt varulager som gjorts om till klubb. Väl där inne möttes vi av tung elektromusik och glada ansikten. Allt pekade på en fantastisk kväll, något vi nämde för varandra ett antal gånger under de första minutrarna. Tyvärr fanns det en stor avsaknad av människor just denna kväll vilket ledde till att vi runt ettsnåret begav oss hemåt. Jag och Karelin hade dock inte fått nog!

Vi blev tipsade om ett ställe vid namn Fiction som vi genast begav oss mot. Fiction är ett ganska litet ställe men det var fullt hus när vi anlände. Efter inhandling av öl slog vi oss ned på en bänk ute på balkongen som har utsikt över Long Street, partygatan nummer ett.

Jag hade nästan gett upp hoppet för kvällen när en skandalöst berusad ung man kom framglidandes och introducerade sig som “You’re a tall fellow”. Efter det var han vänlig att också ge oss sitt efernamn: “I need someone to talk to and you two looked like cool dudes.” Efter en del språkande fram och tillbaka visade det sig herren i fråga var från Kanada. Detta intresserade Karelin speciellt och vi hamnade i en vild diskussion om skidorter, språk och flygplatser. Några minuter senare uppenbarade sig en ung dam, låt oss kalla henne Hanna.

Hanna visade sig vara syster till den kanadensiske berusade herren. Nu var det dags att sätta vår plan i verket! Jag och Karelin har nämligen under flera dagar kokat ihop två finslipade identiteter. För att på ett enkelt sätt förklara, publicerar jag här en text tagen ur ett kaptiel kallat Outline från ett topphemligt dokument vi valt att kalla The Master Plan:

“We are two international business men. We are here on an international business trip, and we are late for our international business meeting. Our industry is primarily international trading of products and services. If you wish to contact us, please send us a suited courier to one of our international hotspots. As our international time is limited, we can not afford to disclose any further information before we can secure the cash-handling of our daily international business.”

Vi antog snabbt dessa indetiteter och arbetade oss metodiskt till ett stadie där vår åhörare (bror hennes hade redan kollapsat) var stum av beundran. Följdaktligen har vi nu blivit bjudna till en fest på Campus (University of Cape Town) eftersom hon inte vill att vi bara arbetar när vi är så kort tid i Kapstaden. Ja alltså, vi kan ha nämt att vi beger oss iväg på vår nästa International Business Trip på fredag kväll och det vore ju hemskt om vi inte skulle hinna med en drink eller två innan dess.

Mitt enda dilemma just nu är att jag faktiskt känner en del studenter på UCT. Det är en fruktansvärt liten värld och chansen att jag skulle stöta på någon som känner till min riktigt identitet är relativt stor.

Efter onsdag får vi se. Allt som är säkert är att vi kommer göra succé.

You can leave a response, or trackback from your own site.